Meduzaland

Det är förvisso ingen bok men Saltkråkan tycker jag är en riktig klassiker.
Torsten Lilliecrona som Melker Melkersson är en av svens k film/tv's största rollprestationer.

Hon var sannerligen en duktig författare. Verkade även vara en väldigt bra människa. Inget sådant där falskt som man kan ana i många andra.

Jag har inte läst många böcker men filmerna/serierna är alla bra. Emil i Lönneberga, Saltkråkan, Börderna Lejonhjärta. Mycket bra och tidslösa klassiker.

Favoriten bland hennes historier är den om Pomperipossa och procenten. En underfunig historia, som jag har för mig publicerades som en insändare en gång i tiden.

Saltkråkan, Emil och Pippi är mina favoriter.
Hon gillade föresten inte att bli kallad sagotant

Grattis Astrid!

Hon har skrivit så mycket, så det går nog inte för mej, att välja någon favorit. Jag har läst de flesta utav böckerna och brukar, för det mesta, titta på teveserierna och filmerna, när de går på teven.

Jag har också dragit slutsatsen, att "Vi på Saltkråkan" är den enda kända "filmatiseringen", där inte Allan Edwall är med. Denna jämtländska skådespelarklippa finns ju annars med i alla övriga, kända, som en slags röd tråd.

Emil i Lönneberga (Anton, vem kan glömma?)
Madicken på Junibacken (Farbror Nilsson)
Bröderna Lejonhjärta (Mattias)
Rasmus på Luffen (Paradis-Oskar)
Ronja Rövardotter (Skalle-Per)

Astrid Lindgren skrev ju med med en sådan humor som sträcker sig över generationsgränserna. Man kan ju se Vi på saltkråkan, Emil och Pippi hur många gånger som helst. Mio min Mio är väl sådär då den har "utländska" skådespelare och är dubbad till svenska. Det känns litet konstigt med Christopher Lee i en Astrid Lindgren produktion

Lindgrens filmer är nästan det enda jag kan sätta mig ner och se på ilag med ungarna, väldigt bra måste jag säga. Jag har aldrig läst någon av hennes böcker, men jag kanske ska ta och göra det.

Jag läste en del av hennes böcker när jag var mindre, i skolan. Men det är väl egentligen mest filmatiseringarna jag minns mest, som dom har visat på TV med jämna mellanrum under årens lopp, och gör fortfarande.

Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Bröderna Lejonhjärta är nog favoriterna.
Dom jag gillar minst är Saltkråkan och Barnen i Bullerbyn.
Egentligen så är väl allt bra, mer eller mindre, men vissa grejer blir för tramsigt på ett tillgjort sätt, tycker jag.

Håller också med om att hon verkade vara en väldigt vettig person, som person alltså. Naturlig.
Hon dog väl förresten samma år som Eddie?

Så var det ja. Då får dom sällskap i alla fall. Dom kan säkert göra några trevliga meningsutbyten med varandra där uppe i himlen. Eftersom Astrid verkade vara en rätt vettig person som jag skrev ovan så skulle det inte förvånat mig om hon gillade Eddie´s musik lite grann, eller i varje fall kunde förstå honom.