Ett annat exempel på lite ovanliga låtar han körde som jag kommer på är, från en spelning i Mysen, Norge som jag har på VHS. Nissen som filmade verkar ha koncentrerat sig på allt annat än att filma samtidigt så bilden är bedrövlig. Hur som helst - där går att urskilja att han körde If You Really Wanna Know (Värsting Hits) och Wanna Know If You (Ain´t Got No Cadillac). 2 engelska guldkorn, så han plockade allt fram lite mer sällan spelade låtar då & då. Han hade ju som sagt en diger katalog att välja från så det var i mitt tycke, lite synd att en del fans "krävde" att få höra vissa låtar.
Det kanske var så att han han passade på att ta ut svängen lite mer när han var i Norge, och han hade ju dessutom ett annat kompband där vill jag minnas. Värmlandsrockarna tror jag de kallades.
Peter Melin uttryckte faktiskt detta också i en radiointerljuv (som f.ö. Evert Lundin här på forumet gjorde för ett antal år sen). Där sa han nått i stil med att Eddie kände sig plågad av att köra samma låtar hela tiden.
Då borde ju Peter om någon ändra på detta och byta ut åtminstonde delar av setet. Då hedrar man Eddie, och spelar det Eddie ville spela, genom att mala på med samma gamla skåpmat tillfredsäller man bara publiken (och möjligen arrangören) och inte minnet av artisten. och det handlar som sagt inte om att byta ut alla låtarna heller, men kanske hälften. Men det här är bara min åsikt.
