Hemköp, white trashfruntimmer och smaksatta sugrör
Posted: 16 Sep 2007, 10:43
Igår skulle jag skriva en liten text om smaksatta sugrör. Som vanligt så förlorade jag mig i oändliga utvikningar om dittan och dattan. Det bara råkade bli så.
Vet inte riktigt var jag ska posta denna text så jag testar här. Om ni anser att den har hamnat fel så gör vad ni vill.
Det är lördag idag och jag har jobbat extra. När jag åkte hem vid tretiden så var jag mycket trött, men även sugen på något gott. Det är ju som sagt lördag och då bör man unna sig lite extra.
Tanken på makaroner med stekt falukorv började växa sig stark i mitt huvud. Jag kunde se en ångande balja med makaroner, en klick smör, massor med salt och lite svartpeppar framför mig. Och korven... En halv falukorvsring uppskuren i tjocka hårdstekta skivor. Mums!
Jag bestämde mig för att inhandla detta genast och sedan avnjuta framför TV:n till lördagsfilmen.
Eftersom jag var alldeles för trött för att ge mig ut till något av köpcentrumen så valde jag Hemköp.
Jag bor mitt i stan och dessvärre är Hemköp min närmaste affär.
Ve och förbannelse!
Hemköp är ökända för sin hutlösa priser och jag har aldrig begripit att en affär med sådana priser kan överleva i dagens konkurrens. Men det gör de tydligen. Det verkar t o m gå bra för dem. Jag misstänker att Hitler är huvudägaren, Hitler lever och mår bra tack vare Hemköp.
Nu skulle man kunna tro att en affärskedja med en prissättning på sina varor som ibland når rent astronomiska belopp enbart skulle ha metrosexuella kontorsfjantar med sidbena, vaxat rövhål och platinakort som kundkrets. Så är inte fallet, inte i min stad i alla fall.
Först och främst så måste man bana sig en väg genom klungor av fyllon och knarkare när man närmar sig affären. Av någon anledning står de alltid vid entrén och väntar på någon buss eller langare.
När man äntligen har kommit in så är gångarna proppfulla med feta white trashmammor med socialbidrag som huvudinkomst.
Inte nog med att man genast börjar reta sig på de höga priserna så fort man kommer in i affären, alla kvinnliga fetton späder på ilskan - en ilska som får mig att börja fantisera om hur kul det skulle vara att få vara socialassistent för en vecka. Denna vecka skulle jag ägna åt att stenhårt neka varenda socialfallskossa allt vad bidrag hette.
I dessa dagdrömmar kan jag se mig själv sitta vid ett skrivbord och se sådär myndigt skitförnäm ut så fort en slabba med tre oäkta ungar förflyttar sitt fläsk in i mitt kontor och börjar ställa sina krav.
-"Nja... Det kan nog inte bli några pengar den här månaden."
Skulle jag säga samtidigt som mitt ansikte klyvs av ett brett hånflin som jag inte ens försöker dölja. Nu är det nämligen jag som bestämmer. Nu är det jag som är kaptenen.
Nu jävlar helt enkelt.
-"Däremot så söker de folk borta vid vårdhemmet. Jag råder dig att genast gå dit och söka någon av tjänsterna."
Det är nu som socialfallskossan börjar tjafsa. Tjafs är jag naturligtvis van vid. Kossan börjar tjafsa om att en av hennes oäkta ungar måste hämta ut en ny dos astmamedicin, en medicin som hon bl a saknar pengar till. Maten är också slut, hyran måste betalas osv.
Det är då jag på mitt mest myndiga och lite lätt snusförnuftiga vis börjar tala om för henne vikten av att arbeta och ta ansvar över sitt eget liv.
-"Jag förstår inte på vilket sätt vi här på socialkontoret skulle ha ansvar över dina ungar? Varför kommer du till mig och gnäller, det är väl inte jag som har knullat dig? Var är alla farsorna? Ring dem!"
Eftersom ointressant och korkat underbyggt tjafs är varje WT-kvinnas främsta och enda försvar och motargument till allt - från att kräva bidrag till bortförklaringar om arbeten de aldrig har sökt trots uppmaning - så går hon till motangrepp med en gång. Hon börjar skrika.
Av någon anledning så tror socialfallskossor att tjafs alltid går hem om man höjer rösten några oktaver. Kossan börjar skrika något om att hon redan ligger efter med en hyra på råttboet till lägenhet som hon bor i ute vid Stora Multikultighettot. Hon babblar om att hon riskerar att bli vräkt, att någon som heter Kenny eller Benny har druckit upp de gamla hyrespengarna och jag vet inte vad.
-"Jag bor i villa och har egen swimmingpool!"
Replikerar jag malligt.
Nu börjar kossan bli desperat och börjar dra upp en massa paragrafer och stycken ur socialtjänstlagen, något som de kan som ett rinnande vatten. Hade de gjort lika bra ifrån sig i skolan hade de inte behövt lägga upp sig för skolans värsta drägg och bli på smällen innan sextonårsdagen. Då hade de inte behövt förpesta hårt jobbande socialassistenter som mig, då hade jag kunnat ägna mig åt viktigare ting, som att t ex förpesta tillvaron så gott jag kunde för alla pundare som jag även har som klienter.
Jag talar om för henne att jag brukar torka mig i röven med sidorna ur socialtjänstlagen.
-"Inget river så gott i röven som kapitlet om ensamstående mödrars rätt till ett drägligt liv."
Upplyser jag henne.
Nu blir hon helt galen och vrålar något om de mänskliga rättigheterna.
Jag upplyser henne om de mänskliga skyldigheterna.
Sedan blir jag så trött så trött, lite töttitötttött faktiskt. En liten slummer på kontoret skulle inte vara så dumt. Jag talar om för henne att hon har exakt trettio sekunder på sig att lämna mitt kontor, sedan ringer jag till polisen och gör en falsk anmälan om hot mot hårt arbetande myndighetsman.
Längre än så kommer jag inte i min härliga dagdröm för jag är framme vid pastahyllan. Priserna får mig genast tillbaka till verkligheten och ger mig nästan näsblod. 24 kr för ett stort paket Kungsörnens snabbmakaroner! På ICA Maxi tar de sjutton kr, dyrt redan det.
Jag river ursinnigt åt mig ett paket och går vidare till köttdisken och där kan priserna utlösa framfall på vilken dålig socialfallskvinna som helst. Det är nästan så att jag får det när jag ser att en alldeles vanlig ring falukorv av ordinär storlek kostar en femtiolapp! På ICA Maxi kostar samma märke 34 kr och ibland får man t o m två för samma pris om man handlar varor för över 500 kr. En anledning så god som någon för att storhandla.
Men nu är jag på Hemköp och de har inte några sådana erbjudanden för enbart idioter handlar på Hemköp och idioter storhandlar aldrig.
För en stund sedan var jag en stilig och tuff man som jobbade som socialassistent. Nu ser jag mig själv istället som den medelålders knäckta och blåsta tönt jag är när jag lunkar fram med böjd rygg mellan varugångarna.
Det är då jag ser dem, sugrören!
I ett litet ställ så ser jag sugrör som lovar att mjölken kommer att smaka himmelskt, bara man använder dessa smaksatta sugrör.
De finns i tre smaker, banan, jordgubb och choklad. Jag studerade dem noga och såg att de liksom var fyllda med små kulor som mjölken ska filtreras igenom.
Är det någon jag älskar så är det smaksatt mjölk. Tyvärr så är det dåligt med detta i Sverige. I Tyskland så kan man få mjölk med vaniljsmak, banansmak, smultronsmak, ja alla möjliga smaker! I Sverige så finns bara Pucko vilket är smaksatt grädde. Smakar vidrigt och jag skulle tro att det bara är bönder och bonnraggare från de djupa skogarna i Norrland och Dalsland som dricker denna smörja.
Jag blev i alla fall jätteglad och köpte ett paket. Jag valde banansmak. Det gillar jag.
Vet inte riktigt var jag ska posta denna text så jag testar här. Om ni anser att den har hamnat fel så gör vad ni vill.
Det är lördag idag och jag har jobbat extra. När jag åkte hem vid tretiden så var jag mycket trött, men även sugen på något gott. Det är ju som sagt lördag och då bör man unna sig lite extra.
Tanken på makaroner med stekt falukorv började växa sig stark i mitt huvud. Jag kunde se en ångande balja med makaroner, en klick smör, massor med salt och lite svartpeppar framför mig. Och korven... En halv falukorvsring uppskuren i tjocka hårdstekta skivor. Mums!
Jag bestämde mig för att inhandla detta genast och sedan avnjuta framför TV:n till lördagsfilmen.
Eftersom jag var alldeles för trött för att ge mig ut till något av köpcentrumen så valde jag Hemköp.
Jag bor mitt i stan och dessvärre är Hemköp min närmaste affär.
Ve och förbannelse!
Hemköp är ökända för sin hutlösa priser och jag har aldrig begripit att en affär med sådana priser kan överleva i dagens konkurrens. Men det gör de tydligen. Det verkar t o m gå bra för dem. Jag misstänker att Hitler är huvudägaren, Hitler lever och mår bra tack vare Hemköp.
Nu skulle man kunna tro att en affärskedja med en prissättning på sina varor som ibland når rent astronomiska belopp enbart skulle ha metrosexuella kontorsfjantar med sidbena, vaxat rövhål och platinakort som kundkrets. Så är inte fallet, inte i min stad i alla fall.
Först och främst så måste man bana sig en väg genom klungor av fyllon och knarkare när man närmar sig affären. Av någon anledning står de alltid vid entrén och väntar på någon buss eller langare.
När man äntligen har kommit in så är gångarna proppfulla med feta white trashmammor med socialbidrag som huvudinkomst.
Inte nog med att man genast börjar reta sig på de höga priserna så fort man kommer in i affären, alla kvinnliga fetton späder på ilskan - en ilska som får mig att börja fantisera om hur kul det skulle vara att få vara socialassistent för en vecka. Denna vecka skulle jag ägna åt att stenhårt neka varenda socialfallskossa allt vad bidrag hette.
I dessa dagdrömmar kan jag se mig själv sitta vid ett skrivbord och se sådär myndigt skitförnäm ut så fort en slabba med tre oäkta ungar förflyttar sitt fläsk in i mitt kontor och börjar ställa sina krav.
-"Nja... Det kan nog inte bli några pengar den här månaden."
Skulle jag säga samtidigt som mitt ansikte klyvs av ett brett hånflin som jag inte ens försöker dölja. Nu är det nämligen jag som bestämmer. Nu är det jag som är kaptenen.
Nu jävlar helt enkelt.
-"Däremot så söker de folk borta vid vårdhemmet. Jag råder dig att genast gå dit och söka någon av tjänsterna."
Det är nu som socialfallskossan börjar tjafsa. Tjafs är jag naturligtvis van vid. Kossan börjar tjafsa om att en av hennes oäkta ungar måste hämta ut en ny dos astmamedicin, en medicin som hon bl a saknar pengar till. Maten är också slut, hyran måste betalas osv.
Det är då jag på mitt mest myndiga och lite lätt snusförnuftiga vis börjar tala om för henne vikten av att arbeta och ta ansvar över sitt eget liv.
-"Jag förstår inte på vilket sätt vi här på socialkontoret skulle ha ansvar över dina ungar? Varför kommer du till mig och gnäller, det är väl inte jag som har knullat dig? Var är alla farsorna? Ring dem!"
Eftersom ointressant och korkat underbyggt tjafs är varje WT-kvinnas främsta och enda försvar och motargument till allt - från att kräva bidrag till bortförklaringar om arbeten de aldrig har sökt trots uppmaning - så går hon till motangrepp med en gång. Hon börjar skrika.
Av någon anledning så tror socialfallskossor att tjafs alltid går hem om man höjer rösten några oktaver. Kossan börjar skrika något om att hon redan ligger efter med en hyra på råttboet till lägenhet som hon bor i ute vid Stora Multikultighettot. Hon babblar om att hon riskerar att bli vräkt, att någon som heter Kenny eller Benny har druckit upp de gamla hyrespengarna och jag vet inte vad.
-"Jag bor i villa och har egen swimmingpool!"
Replikerar jag malligt.
Nu börjar kossan bli desperat och börjar dra upp en massa paragrafer och stycken ur socialtjänstlagen, något som de kan som ett rinnande vatten. Hade de gjort lika bra ifrån sig i skolan hade de inte behövt lägga upp sig för skolans värsta drägg och bli på smällen innan sextonårsdagen. Då hade de inte behövt förpesta hårt jobbande socialassistenter som mig, då hade jag kunnat ägna mig åt viktigare ting, som att t ex förpesta tillvaron så gott jag kunde för alla pundare som jag även har som klienter.
Jag talar om för henne att jag brukar torka mig i röven med sidorna ur socialtjänstlagen.
-"Inget river så gott i röven som kapitlet om ensamstående mödrars rätt till ett drägligt liv."
Upplyser jag henne.
Nu blir hon helt galen och vrålar något om de mänskliga rättigheterna.
Jag upplyser henne om de mänskliga skyldigheterna.
Sedan blir jag så trött så trött, lite töttitötttött faktiskt. En liten slummer på kontoret skulle inte vara så dumt. Jag talar om för henne att hon har exakt trettio sekunder på sig att lämna mitt kontor, sedan ringer jag till polisen och gör en falsk anmälan om hot mot hårt arbetande myndighetsman.
Längre än så kommer jag inte i min härliga dagdröm för jag är framme vid pastahyllan. Priserna får mig genast tillbaka till verkligheten och ger mig nästan näsblod. 24 kr för ett stort paket Kungsörnens snabbmakaroner! På ICA Maxi tar de sjutton kr, dyrt redan det.
Jag river ursinnigt åt mig ett paket och går vidare till köttdisken och där kan priserna utlösa framfall på vilken dålig socialfallskvinna som helst. Det är nästan så att jag får det när jag ser att en alldeles vanlig ring falukorv av ordinär storlek kostar en femtiolapp! På ICA Maxi kostar samma märke 34 kr och ibland får man t o m två för samma pris om man handlar varor för över 500 kr. En anledning så god som någon för att storhandla.
Men nu är jag på Hemköp och de har inte några sådana erbjudanden för enbart idioter handlar på Hemköp och idioter storhandlar aldrig.
För en stund sedan var jag en stilig och tuff man som jobbade som socialassistent. Nu ser jag mig själv istället som den medelålders knäckta och blåsta tönt jag är när jag lunkar fram med böjd rygg mellan varugångarna.
Det är då jag ser dem, sugrören!
I ett litet ställ så ser jag sugrör som lovar att mjölken kommer att smaka himmelskt, bara man använder dessa smaksatta sugrör.
De finns i tre smaker, banan, jordgubb och choklad. Jag studerade dem noga och såg att de liksom var fyllda med små kulor som mjölken ska filtreras igenom.
Är det någon jag älskar så är det smaksatt mjölk. Tyvärr så är det dåligt med detta i Sverige. I Tyskland så kan man få mjölk med vaniljsmak, banansmak, smultronsmak, ja alla möjliga smaker! I Sverige så finns bara Pucko vilket är smaksatt grädde. Smakar vidrigt och jag skulle tro att det bara är bönder och bonnraggare från de djupa skogarna i Norrland och Dalsland som dricker denna smörja.
Jag blev i alla fall jätteglad och köpte ett paket. Jag valde banansmak. Det gillar jag.
